Mamma: Måndag 2/1.
Min ett år yngre bror satte in matpengar till mig i fredags. Snällt, som ett lån utan ränta med lång 'inkasseringstid'. Det fungerar dåligt att vara ensam. Vi är beroende av varandra och det är där ett missbruk också an uppstå, ett förtryck. Att jag har kontakt med syskonen och är värdefullt. Min bror och hans fru fyllde frysen med maträtter och köpte en mikrovågsugn till mig. Själva den goda gärningen betyder mest. Om jag har aptit och orkar äta har en del att göra med omvärlden.
Jag har avstått från att ringa hemvården. Mina döttrar, hemservice och hemsjukvården räcker. Hemservice är en privat firma som fått 14 timmar per månad för att hjälpa mig städa. Chefen är en kvinna i min ålder med mycket humor. Hon har betytt mer för mig än jag förstått.
Det är kanske en sanning att det är bra för hälsan att leva ett normalt/vanligt liv. Att skaffa sig en utbildning. Att ha bra relation med familjen. Att äta normalt och idrotta. Att gå till läkare vid sjukdom. Att ha ett arbete man trivs med.
Jag var ledare en termin för Bruno Gröning-gruppen i staden. Det är en healinggrupp. Men jag tyckte jag fick flera varningar att det inte var helt okej med sättet de organiserade rörelsen på. Deras mål var att sprida kunskap om vem Bruno Gröning var. Jag menade att en god sak säljer sig själv. Det blev likt en sekt. Man får inte ifrågasätta eller kritisera. Jag räknade ut att 1 % blev helade. Ingen rörelse eller Mästare har patent på healing. Healing har med tro att göra. Mirakel är ingen metod, utan en nåd.
/Telefonmamman.
Mamma: Söndag 1/1.
Bodil Malmsten citerade Vaclav Havel: ”Hopp är en visshet om mening hur det än kommer att gå”. Hostade många gånger inatt, har en 'kall' infektion i ena lungan.
Själ (soul) härstammar från äldre ord som syftar till den ickefysiska existensen. Kropp och sinne är skilt från själen. Nu när min kropp är så begränsad blir själen tydligare. Personer som väljer att arbeta med handikappade är mycket empatiska. Endast mycket speciella människor klarar av att ge verklig omsorg till hjälplösa. Tom min lindriga grad av hjälplöshet kan väcka agg.
När jag var tonåring var jag förälskad i en alldeles speciell kille. När jag skrev om honom kallade jag honom Scharung men han har ett vanligt namn. Vi hade en mystisk upplevelse tillsammans. I ett grönt sken såg jag hans ansikte förvandlas och trettio år senare läste jag i en bok av Caroline Myss att det jag såg var de fyra överlevnadsarketyperna. Varför projicerade jag min överlevnad på honom? Han var mycket snygg – en skön ung man. Några år efter upplevelsen fick jag veta att han är släkt i rakt nedstigande led med vårt enda universalsnille Adolf Fredrik/Erik Nordernskiöld. Hans morfar skrev berättelser om indianstammar mytologi. Scharung var en begåvning, han målade vackert och srev bra. Min oförmåga att ta tag i min situation pratiskt, ekonomiskt och socialt projicerade jag på honom. Nu sitter jag här och kan inget göra. Det är jobbigt bara att ta sig till toaletten.
/Telefonmamman.
Mamma: Lördag 31/12.
Den 30/12 försvann för mig liksom för Samoaöarna. Anteckningsboken tog slut den 29. Jag halvlyssnade på Leif GW Persson, han var tråkig faktiskt. Vinterpratare idag är Thomas Sjödin, religiös författare. Han sade: Vanlighetens nationalsång är
.
Kult för mina svärföräldrar, som gick bort långt före skilsmässan (varför 'mässa'?). Jag känner ingenting för vanlighetens nationalsång, inte den vanliga heller och inte ens för 'Öppna landskap'.
(Det är ett problem i tillvaron. När en majoritet vill gå åt ett håll och jag åt ett annat. Hur gör man då? Mina två väninnor Sue och Li blev hippies. Jag vill så gärna bli hippe. Så mycket beundrade jag tjejerna som jobbade på 'Mah Jong' vid Hötorget. Ensamma vackra mödrar, självgående som bodde i kollektiv. De var äldre än jag, hade snällare mödrar och deras fäder var knappast rektorer. Li blev antroposof och bosatte sig i Järna 1973 direkt efter att vi slutade umgås. Jag gick på teaterskola. Det var ett enormt dramatiskt år. Li och jag har träffats på senare år. Sue blev flummare och har rökt hasch dagligen, umgåtts med andra flummare som haft olika missbruksmönster. Hon har bott i Indien säsongsvis i 15-20 år. Hur blir man hippie utan att tycka om droger eller antroposof i vårt samhälle? Min tredje väninna, Ma, blev varken hippie eller flummare men hon hade kunnat välja det. Bl.a. hade hon sällskap med Ulf Lundell 1969. Vi träffades några gånger till hon fick barn vid mitten av 1970-talet. Hon hörde av sig under mystiska omständigheter 25 år senare. Sedan dess har vi träffats ibland och nu pratar vi då och då i telefon. Vi pratade idag, och det är intressant att diskutera tillvaron med henne. Hon valde att vara normal, kanske för att hon såg ett antal utflippade personer som ung.)
Ensamheten är stor, att sitta i en säng med syrgas genom näsan har en baksida. Jag har gott om tid att fundera över vad jag egentligen vill göra. Min pappa har varit här i rummet och faktiskt också min mamma. Och min faster, hon skulle bli putt om jag inte nämner det, har jag haft en viss känning av. Vi beslutade innan hon dog att hon skulle försöka ta kontakt med mig. Min väninna Y sade att om jag känner ensamhet är det dags att ta kontakt med mina hjälpare dvs avlidna släktingar, skyddsänglar och andliga mästare/ledare.
Min ett år yngre bror är för den fria företagsamheten med låga skatter medan jag blir skrämd av tanken på att staten, den offentliga sektorn, skulle försvinna. Jag tror det är många som vill ha tillbaka statliga verk, typ Televerket, Postverket, Elverket, eftersom vi visste precis vad vi hade, fick och kunde begära. Nu betalar man det själv, gör allt själv men får, tycker allmänheten, sämre service.
Det verkar som om jag har fått humor! Min fd klasskamrat och granne Ma sade att min föräldrar hade mycket humor. Mamma var skadeglad, det minns jag. Pappa hade en lång lista på sådant han hört på TV-nyheterna; jag minns inte något av dem men jag har egna favoriter: Uppskjutningen av Challenge IV uppskjuten; Dagens börsfall kommenteras av ekonomen Hans Ruin; Annika Vinst kommer för att förklara Nordeas förluster. När mamma skulle begravas kontaktade vi av den som hade ansvar för kremeringen. Han hette Robin Roast! Den som rostar döda kroppar i ugnen heter Roast. Sådant är roligt, nästan otroligt. Jag vill göra roliga saker. Vad kan man göra med syrgas i näsan? Vad vill jag?
Min yngre dotter Maria kom hit en stund på väg till nyårsfest i en annan stad. Hon hade varit hos frisören och klippt sig. Hon var lik mig som ung och jag upptäckte att hon har blivit som de idealkvinnorna som jobbade på Mah Jong 1972. Som jag ville bli, sådan jag ville vara. Kanske lyckades Maria fångade den där sällsynta genomskinliga tunna såpbubblan utan att ha sönder den. Nu delar jag många mystikers öde, sjuklig, mager, ömtålig, intresserad av religiösa och andliga texter.
Gud språk är genom paradoxer, skrev Caroline Myss.
/Telefonmamman.en
Att tänka positivt.
Min mamma har berättat en historia om tankens kraft. En man stod på scenen i en aula och skulle lyfta sin arm. Alla i publiken blev ombedda att tänka att han inte skulle klara det, och mycket riktigt så klarade han inte det. Jag börjar mer och mer, pga olika händelser den senaste tiden, tro på att både ens egna och andras tankar och förväntningar påverkar situationen. Därför vill jag be alla att tänka positiva tankar! Med hjälp av viljan klarar man mycket!
Här är en något suddig mobilbild som min syster tagit för en månad sedan.
/Maria
Jag blir så äcklad.
Jag klagar ibland på sjuk- och äldrevården. Men när jag fick se den här videon fick mig att inse hur bra vi egentligen har det. Klicka på bilden för att komma till videon, jag rekommenderar och uppmanar alla att titta på den! Ju fler som ser vad som sker desto mer kan man göra åt saken. Vad den något suddiga bilden (jag är inget tekniskt geni) visar är en av personalen på ett äldreboende i Italien som är på väg att trycka kudden mot en patients ansikte.
Vad beror detta på? Hur kan vissa göra såhär mot sina medmänniskor? Det är som om de har total avsaknad av empati och känslor för andras (kanske även sina egna?) känslor. Det är som om vårdpersonalen vore robotar. Handlar detta enbart om pengar? Jag svårt att tro det. Pengar kan mycket väl vara en avgörande faktor, tid och omsorg kostar pengar och man vill att det ska gå så lätt som möjligt på deras arbetsplats.
Man ska aldrig blanda pengar och pengakåthet med vård. Jag tror att det kan göra stora skador. Men här tror jag som sagt inte att det enbart handlar om pengar. Så varför händer sådant här? Och varför skulle just alla de här människorna hamna på samma arbetsplats? Har de blivit hjärntvättade? Jag får en känsla av att man har ett behov av att slå på de svaga, och kanske känner de makt när de gör såhär mot patienterna. Men jag kan verkligen inte förstå det. Hur kan man vilja göra något sådant här? Jag vill verkligen förstå. Jag tror att det handlar om makt. De gamla och sjuka är försvarslösa, och vårdpersonalen får alltså göra som de (chefen?) vill. Men var kommer makt ifrån? Pengar.
Jag mår verkligen jättedåligt av det här, och jag är så glad att mamma får bra vård. Bara tanken av att min fina mamma, eller någon annan nära, skulle leva under sådana här omständigheter får mig att gråta. Jag blir så ledsen, och jag mår fysiskt illa av det här. Vad kan vi i Sverige göra åt sådana här förhållanden? Det är en seriös fråga, jag vet inte vad man kan göra åt det.
/Maria.
Mamma: Torsdag 29/12.
Min äldsta dotter Natalie bor hos mig just nu, men flyttar om någon månad. Hon ger mig smörgåsar och te på morgonen. Min bror och hans fru kom igår. De sov på hotell, idag ska de handla mikrovågsugn till mig och frysta maträtter. Hon ska handla kläder. Det har börjat blåsa rejält. Min yngsta dotter Maria arbetar heltid. Hon handlar specialvaror åt mig.
Brodern och hans mycket vänliga fru kom hit upp på 4:e våningen, utan hiss med sådant de köpt till mig. Mikro, våg, elvisp. Han lagade en soppa och hon vispade grädden. De hade köpt ananas- och päronkonserver.
Natalie mår lite illa. Jag måste ha mer hjälp ikväll. Jag ringer efter Maria, hon tittade in igår och hälsade på bror och fru. Hon ser så vacker ut i sin stil med bohemkläder, örhängen och knut.
/Telefonmamman.
Mamma: Onsdag 28/12.
En av tjejerna från Hemservice (ett privat firma som betalas av kommunen) städar just nu. Dammsuger och får bort damm så jag ska sluta hosta. Ikväll ska min bror komma, hans fru är mycket sympatisk.
Sjukhusets lungavdelning gav mig en kurs i empati. En riktig utbildning vill jag säga. Mitt lidande och deras personligheter som möttes. Få personer förstår att en sjukpensionär kan vilja bo i en trerummare. Jag tycker om lägenheten, döttrarna får plats. Jag är vanligtvis produktiv, skulle känna mig mentalt kvävd i en tvårummare. Bostadstilläget har en övre gräns och om man väljer att lägga pengar på rum – rymd – ytor istället för kläder och resor så kan man ju bo kvar.
Det där tvådelssamhället där ena delen har rätt att förändra den andra delen. Den sociala marknaden som innebär att människor som vill ha vård, hjälp, stöd blir ifrågasatta. I det avseendet får vi bättre lagar och regler. All behandling på sjukhus ska ske i ömsesidighet. Om ett år kommer pensionärer att kunna välja hemvårdsteam.
/Telefonmamman.
Mamma: Tisdag 27/12.
Hur ska jag klara mig när min äldsta dotter flyttar till sin egen lägenhet? Det känns som om jag är färdig med avdelningen på sjukhuset för tillfället och kanske för en längre tid. Men är det bra? Att ha hemsjukvård kopplad till hospice, är det att ge upp? Jag ska fylla 60 år 2012. Nu måste jag bli starkare. Min bror har ännu inte ringt – då kommer de förmodligen imorgon.
Psykologen ringde och hon har viss koll, vilket jag tycker är skönt. Jag bad henne hjälpa mig att fylla i ansökan om personlig assistent till kommunen. På Försäkringskassan tar det 4 månader att bli klar med ett PA-ärende. När jag ser mig runt i lägenheten ser jag överallt sådant jag måste ta tag i. Barnen har nog med att hjälpa till med det löpande. Frukosten Natalie gav mig vid 11-tiden var mycket god – grönt Earl Grey-te, honung, ett superbt vetebröd bakat på groddar, äkta smör och julost.
Nu pratar de om Jobs bok på radio. ”Varför fick jag denna sjukdom?” - Jobs bok. Gjorde Job något fel som likt karman skapade lidandet? Lidandets sköldpaddsskal – konsten att lida. Frid, lycka, fri från rädsla.
Jag vet inte om det är viktigt att skriva de självbiografier jag tänkt. Del 1 är klar, men den duger inte helt. Del 2 finns i kollegieblock/dagböcker (70-talet). Det är bra att skriva av sig, men att göra litteratur av det är svårt.
Varför smärtar det att genomskåda andra?
/Telefonmamman.
Mamma: Måndag 26/12.
Såg flera olika filmer på tv samtidigt. Bl.a. Amadeus, Liar Liar och Kingdom of Heaven. Måste man ljuga? Måste genier vara missförstådda? Måste en religiös välja en Gud?
26 dec:
Det finns mycket att beröras av på tv. Till sist hamnade jag framför ”En officer och gentleman” och när jag ser Richard Gere som jag sett väldigt många gånger tänker jag bara på hans ögonblinkningar. Det retar mig att scener styrs av hur mycket han blinkar. Han är huvudperson i många populära filmer, och de måste klippa ofta när han blinkar.
Jag är för trött för att hålla koll! Natalie gick ut med flera kassar till återvinningshuset på gården en kväll och kom upp med en stor kasse någon lämnat på golvet, fylls med våra intressen. Nu ska hon ge sin pappa en av de böcker som fanns med. Jag menar att han gav mig den boken sista julen han och jag träffades. Och jag gav honom en bok jag själv egentligen ville ha. Naturligtvis vill jag kolla upp ifall det var en likadan bok han gav mig som Natalie ska ge honom nu (böckerna i kassen verkar vara olästa). Men jag kan inte, orkar inte. Jag behöver verkligen en personlig assistent som gör det jag vill.
Kropp, själ och ande sade Mia Skäringer nyss på radio. Jaha, är det så pass allmänt nu, ”new age-begrepp”. Jag har undrat vad skillnaden är på själ, psyke och ande. Findhornkollektivet i Skottland har en bra version av just det med olika lager av energikroppar som täcker den fysiska. Många känner säkert igen sig själva i Mia Skäringer, jag också.
Men varför blev jag tvungen att vara så sjuk innan jag kunde vila i mig själv?
Mia Skäringer är yngre än jag, ändå finns liknande minnen av olyckliga tonår då tjejer sökte kärlek hos korkade killar för bekräftelse.
Filmer på TV som ger mig skratt eller tårar gör mig levande när jag känner att vänner och släkt är långt borta.
Ande, hjärta, hjärna säger Skäringer nu. Hon är mycket klok. Gud är bl.a. humor, hon visste det. Änglarna vaktar oss i radhus och lägenheter när vi lider. Jag har läst att djävulen finns i detaljerna, och jag förstår det inte. Mia Skäringer får mina tårar att börja rinna när hon berättar om hur hennes morfar på sitt rättframma sätt fick henne – med en enkel gest – att ge upp sin matvägran. Jag har inte anorexia, men orkar inte (heller) engagera mig i min situation tillräckligt.
Ytterligare radio: Den andra världen. En man talar om en psykisk feber. Musik har sipprat ut från den andra världen, säger han. Min yngsta dotter är uppslukad av musik, flera kategorier och spelar ett antal olika instrument. Jag drunknar gärna i musik – en transfaktor. På radio pratar de om Jesus och synder. ”En måste må dåligt för att vi andra ska må bra”.
Jag får andningsproblem – lufthunger, sade en sjuksköterska, när jag förflyttar mig eller kanske tom gör något. Jag har svårt att förstå att det är så här och att de enda som är hos mig är barnen. Att följa specifika kostråd i mitt tillstånd är tufft. Man behöver stort stöd.
Jag har varit för ytlig, sade jag till min yngsta bror. Vi är ytliga. Men han tyckte att det behöver inte vara fel. Han bekräftade något jag tänkt länge, att vår mamma var allvarligt störd, förutom alkoholismen.
Är man så sjuk som jag är gäller det att ha förståndet i behåll. Mina döttrar har annat att göra också – jag vill ha dem här hela tiden, men det går inte förstås. Tanken att en person spröd som jag ska vara ensam är otäck. Det är den skräcken vi söker när vi ser thrillers på TV. Den skräcken vi kan blunda för finns ständigt och jag måste glömma den för att behålla förståndet. När man är så pass ung och intellektuellt pigg som jag kan man inte bo på vårdboende, bland gamla människor. Hemvården kan komma hem till mig, men de är opersonliga, okänsliga och det blir bara värre. Jag har ett gott humör, jag kunde ha skrikit, kastat och slagits för länge sedan. Jag och mina syskon är känslomässigt hämmade, vi är rädda för något, andras kritik bl.a. Genom sjukdom ”lagades” känslor hos mig men det har gått mycket långt. Nu vill jag bli helad fysiskt. Musik från andra kulturer läker mig.
Får man tycka att man är viktig?
/Telefonmamman.
Mamma: Söndag 25/12.
Vi såg på tv igår, bl.a. midnattsmässan. Döttrarna hade ordnat en jul i etisk form. De tänker så mycket på andra.
Jag lyssnar på P1. Nåd och barmhärtighet, eller ”ta dig i kragen om förlorare”. Jag pratade med min yngsta om hur jag ser på religion i allmänhet kontra ateism. Hon hade tänkt i samma bana. Om man studerar exempelvis kinesisk filosofi/medicin märker man att det har gått flera tusen år. Oj, nu kommer Kungens jultal!
Gud eller Mammon? Indien har uråldrig hinduism som skapat kulturen hos dem upp mot 1 miljard som lever där nu, även om de har annan religion. I det nya kapitalistiska och demokratiska samhället finns de otaliga gudaformerna kvar. Buddhismen uppkom 500 f.Kr och finns kvar i många asiatiska länder. Judendomen är också gammal, den mosaiska tron innehåller mystisk, bl.a. kring den sk sabbaten. De har högtider som alla går tillbaka till GT (Gamla Testamentet). Muhammedanismen (sade man när jag var barn) och Muhammedamerna (nu säger man muslimerna), deras religion skapades ca 500 e. Kr. Deras religiösa föreställningar hänger samman med en kultur vi har lite kunskap om. Katolicismen har 1 miljard utövare men i Sverige lyssnar vi inte på Påven. Här är man protestant och ansvarig för sin egen tro. Ingen bikt heller, vi tror inte på auktoriteter. Att någon skulle ha särskild kontakt med en högre annan verklighet tror vi ogärna på.
Kungen talar nu om Karolinska Institutets genforskning. Vi svenskar är mindre religiösa än andra folk. Det man tror på här är vetenskap och ateism. Ateism betyder att man inte tror på Gud, men man är emot något man säger inte finns. Ateismen är en tro. Vetenskapen är också som en tro.
Nu kommer Fredrik Lindström i Vinterpratarna. Han har nästan blivit en landsfader. Tänk om vår monark vore lika bildad? Kungen rår inte för att han är dyslektisk. Fredrik L fortsätter liksom mitt resonemang i sitt program. Kulturen och språket ärvs utanför kroppen säger Lindström. I Sverige är vi alla religiösa, vi tror på rationell vetenskap, marknadsekonomi, individualism och demokrati. Det är vår tro, menar han. Vi vet, andra tror. Men vi vet inte att det är en lögn och överdrift. Han får står för det själv, det var uppfräschande att höra hans program om ”tillväxtdyrkare”.
/Telefonmamman.
Mamma: Lördag 24/12.
På förmiddagen demonstrerade ungefär 20 000 i Moskva, och på kvällen hade de blivit 100 000.
Vi sov ganska gott, Natalie och jag. Hon vaknar när jag hostar, och frågar ”hur mår du, mamma? Mår du bra?”. Mina döttrar har handlat all julmat, och har tänkt på allt. De älskar julen.
Min sits är kroppsligt olycklig. Jag orkar inte ta upp något som ligger på golvet, är andfådd och har 2,5 liter syrgas per minut rakt in i näsan från ett aggregat som står i Marias rum. Jag kommer kanske inte att kunna resa bort eller vara länge hos någon annan pga behovet av syre. Jag kan ibland känna mig som ett bortskämt barn. Tyvärr är det nog så att min mammas beteende har satt för djupa spår. Jag vet inte heller hur mycket jag ska skriva om just det.
Solen lyser in i rummet från en blå himmel. Jag ringde mina två nära vänner, Thomas i Jämtland och Yatta här. Hon är ursprungligen från Helsingfors. Thomas sade till mig att kunde prova att överdosera Omega 3 mot inflammationer.
En indisk ung kille säger på radio att han tycker att indiska ungdomar är bättre fostrade än västerländska. De indiska barnen blir uppfostrade med den kultur föräldrarna, de är vänliga. På P2 är det mycket vacker julmusik idag, och jag funderar på alla sätt det finns att fira jul på. I år krockade en amerikansk ny film och Josef, Maria och Jesusbarnet med Kalle Ankas jul. Maria letar varje jul efter ett verkligt religiöst tv-program. Vi brukade gå på julbön i kyrkan kl 16, så vi hann aldrig se hela Kalle. Men nu när jag behöver transport och syrgastub blir vi hemma istället.
Ett ursinne finns inom mig. Det är bara jag som får lida såhär. Tusen frågor varför. Aggressiva och jobbiga människor kan leva relativt friska länge. Min mamma och en av hennes bröder var alkoholiserade och elaka. De lät sina agg spridas ut till andra, och levde till 80 (hennes bror lever fortfarande).
Chefsöverläkaren är ateist och anser sig vetenskaplig. Vi har givit oss in i en dialog om Gud, mirakel, tro och alternativ medicin. Jag frågade honom rakt ut hur han tänkte: ”Alla de personer som säger sig upplevt mirakel, blivit helade eller varit med om övernaturliga händelser. Ljuger de, lurar de sig själva, eller är de psykiskt sjuka?”. ”En blandning av allt det där” svarade han. Han förklarade sedan för mig att han ändå har respekt för att människor tror. Han tänkte efter några sekunder medan han tvättade sina händer ”men jag litar inte på deras omdömen”.
/Telefonmamman.
Mamma: Fredag 23/12.
Det har varit två jordbävningar igen i Christ Church i Nya Zeeland. 5,8 på richterskalan. Idag ska jag hem. Det var alldeles speciellt att ta farväl den här gången. Hur länge ska det vara så bra att jag är i mitt hem? Imorgon är det julafton. Alla sade hejdå glatt, god jul och vinkade osv. När jag kom hem bar två ambulansförare upp mig på liggbår. Mycket trevliga. Fler grannar kom. Bl.a. den längst ner. Hon tittade mig inte i ögonen och besvarade inte mitt ”god jul”. Men hon kan ha sina skäl. Kläderna jag fick av min väninna gör att jag väljer att sitta uppe för en gångs skull. Det är ju uppesittarkväll. Nu måste jag gå upp i vikt. Apropå grannar – vi har bott här sedan våren 2005. Vi har nästan ingen kontakt med grannarna. De är rara och har hjälpt mig några gånger att bära matkassar. Men ingen ringer på och frågar hur jag mår.
Mina två närmaste vänner är i övre medelåldern, dvs 65-75. Den nu pensionerade generationen är ungdomlig. Jag har stort pratbehov. Den vrede, ilska, jag begravde som barn ligger och gror och kanske orsakar dessa inflammationer i lungorna. Eftersom dränet ramlade ur kan jag nu koncentrera mig på annat. Maten och kosttillskott bland annat.
Jag tycker att varje individ ska få veta sin lungkapacitet, sitt blodtryck, syresättning, kolesterolvärden, järnvärde, allergi etc. Det är förmodligen en rättighet. När jag var ung uppmanades tjejer av radikala grupp 8-kvinnor att studera sitt underliv med spegel.
Mina barn är mycket empatiska och kärleksfulla. De tar hand om mig helt självklart med glädje. Var finns människor som kan umgås med mig? De med samma intressen. Den läkaren som hade hand om mig den här gången, R, pratade ganska filosofiskt med mig. Kul. Jag berättade att jag nog har blivit sjuk för att jag har behövt vila. Med proteiner kan jag ”bygga in” lungorna. I drygt ett år har jag haft en period av ”icke göra”. Jag har alltså suttit mest i sängen.
/Telefonmamman.
