Telefonmamman.

Hjärtat slår snabbt på morgonen. Jag hade ångest inatt och bad om hjälp. Det spände i diafragman av oro, men det var som det alltid är; bara syrgasslangen som ramlat ner på golvet. Varje gång jag upplever ångest på natten beror det på syrebrist i blodet, och kanske också lite i hjärnan.

Jag har en påse där extra luft går ut ur lungan leds ut, istället för den där apparaten som var tung. Den intravinösa näringen är också borta.

Döttrar – ni har en stark inre resning. Jag tycker mycket om att se kulturdokumentärer från den stora världen. Då inser jag hur liten jag fortfarande är. Jag vill göra något, vill bygga upp något, måla, skapa kläder, mest stickat. Det där som fått stryka på foten, den konstnärliga glädjen/drömmen är viktig.

Några höga berg i fjärran, ett hus vid grässlätterna, någon hör en liten ”lastbil” med varor. Verandan ligger i lä men en bris drar igenom den, där finns en gungstol. Knirrknarr knirrknarr. De ensamma viddernas personlighetstyp. Jag älskar att sticka i intressanta färgkombinationer. En svägerska har egenproducerad svensk ull. Jag önskar jag kunde komma igång att sticka ponchos. Min bror bjöd mig dit, när jag har blivit av med syrgasen kan jag åka hem till honom utan att vara brandfarlig. Gode Gud hjälp, låt det lilla såret på lungan läka.

Kunskap i naturmedicin är främst en vetskap om balans. Vad som är bra och dåligt, som kan vara enormt svårt att följa. Jag har fått många råd när det gäller lungor: se på tv högst två timmar/dag, gör andningsövningar många gånger om dagen, sluta helt med mjölkprodukter, varav de tre råden är mycket svåra att genomföra. I flera europeiska länder går familjerna först till en homeopat för att få medicin utan biverkningar. Nyligen i år fick en läkare i Sverige rätt att arbeta med homeopatiska medel. Likaså godkände socialstyrelsen att en läkare arbetar med healing.