Mamma: Torsdag 7/6.
Jag har faktiskt varit med om, när jag låg på Infektionsavdelningen på sjukhuset och även inom hemvården, att man slösar på blöjor. Jag har aldrig någonsin behövt använda blöjor förut, men det hade med infektion att göra. Men nu på Hospice har det mer eller mindre gått över. Här gör man sitt yttersta för att man ska känna sig bekväm och trygg. Att ligga ensam på natten hemma och inte kunna sova och ha okända människor som kommer som ska ringa upp sjuksköterskor och krossa tabletter och hålla på, istället för som det är här - det sitter en sköterska och håller en i handen och tar beslut om mediciner. Det är alldeles för lite Hospice i Sverige (England är förstås föregångare, precis som med healing).
Det är svårt att veta hur man ska göra när man inte går ihop med hemvården, eftersom det ofta är den enda alternativet när man är sjuk.
/Telefonmamman.
Mamma: Måndag 4/6.
Jag har varit mycket sjuk senaste tiden, och varit nära att nästan ge upp, men jag har bett eller försökt att be, och jag har ringt upp en massa människor jag känner och bett dem hjälpa mig på olika sett. Det är en mycket osäker tid. Imorgon börjar Venustransiten. Venus går som en liten ärta över solen mitt på dagen (tror jag). Den här har väl varit inväntad i kanske 2000 år och finns med i Mayakalendern.
Jag har en väninna som också är jättetrött just nu. Det är nya vibrationer igång på jorden, där kärlek blir allt viktigare, emotioner. Jag har inte varit helt duktig på det, jag heller. Däremot har jag upptäckt att en massa andra människor är det, t.ex. min syster.
/Telefonmamman.
Mamma: Onsdag 30/5.
/Telefonmamman.
Mamma: Torsdag 12/4.
Denna kväll upptäckte jag att jag nu finns utanför skokartongen. Det känns som om jag bott i en skokartong länge, länge, länge. Jag lyssnade på P3 en hockeymatch i Gävle mellan Brynäs och Skellefteå där någon tog ut målvakten och någon spelare ramlade över en dörr i sargen och skadade sig svårt. Nu är jag i verkligheten igen. Och det känns på ett speciellt sätt. Man är liksom med. Sedan var det ett program om Ulf Lundell. Faktum är att verkligheten är ett tillstånd av gemensam närvaro. Det blev lite för mycket hockey i min familj med alla bröder och mamma som var tokig i sport och idrott. Jag tom tröttnade på Ulf Lundell, sedan jag märkte att den sociala världen var så tråkig. Så enfaldig när man bildar familj och tog sig igenom hela baletten från mödravården till gymnasieskola. Som tur var kunde jag göra några val åt min barn, men jag själv kom inte upp ur skokartongen.
Idag plötsligt skedde det. Det kan ha att göra med att en redaktör på P1 har en dialog med Maria på webben, och att det luktar mögel ur skafferiet utan att det finns något mögel där. Det innebär att det kan finnas en förklaring till att jag får så hög feber och mögelsvampbakterier i lungan. Det behöver inte vara så, vi vet just nu inte var doften kommer ifrån eller om den är kvar imorgon, men vi har kollat allt i skafferiet. Men bara tanken, som jag tänkt i flera år, att det skulle kunna finnas mögel i väggarna eller taket som vi inte ser känns verklig på något sätt. Det vill säga, jag har idag haft 39,3 i feber och ska börja på en penicillinkur som är väldigt stark. Känslan av att ha löst det problemet gör mig verklig och kanske lycklig.
/Telefonmamman.
Mamma: 2/4.
Jag är så trött och har feber. Jag vill få näring i dropp och några som kollar upp min hälsa. Men jag lär få vara hemma under påsken. Samtidigt som mörkret är stort är ljuset stort. När man mår såhär så kan man ge upp vissa stunder, och då kan det komma glädje istället. Små saker kan bli roliga, som en låt i radion eller en snutt på ett tv-program. Man kan se väldigt klart på andra människor i ett sådant här läge. Man vet vilka som är positiva och vilka som är negativa, och det är ingen idé att diskutera det med någon. Man vet det bara.
Jag har känt mig väldigt besviken på hur nationen har utvecklats sedan 70-talet. Jag har lite svårt att tro att det är sant, att det har gått såhär långt. Att man är defensiv och hoppas på det bästa, t.ex. med demensvården, istället för att till med hårda åtgärder. Förstatliga allt igen, som har med sådant att göra! Det är radikalt och kanske effektivt i längden, då kan man ha en kontrollmyndighet med stor insyn i verksamheterna. Idén att tjäna pengar på sjuka människor, skolbarn och pensionärer är helt snurrig. Där måste väl ändå människor haja till och tänka "vad håller vi på med?".
/Telefonmamman.
Mamma: Tisdag 13/3.
Hur vi tar hand om minoriteter är ett mått på hur civiliserade vi är. En man har skrivit en bok "Så dödar vi en människa". Den lätt dementa mannen gick ner 20 kg på tre månader, tappade aptit och kände sig tillintetgjord på ett demensboende. Hur hjälper man en undernärd sjuk person att återhämta sig? Vad som behövs är "abstrakta" saker som vänlighet, god mat, att få göra det man vill. Faktum är att invandrarkvinnor har en större sensibilitet för mig och mina behov än unga tjejer som är lärda att mäta. Kroppsspråk är viktigt.
/Telefonmamman.
Mamma: Måndag 12/3.
Idag har hemsjukvårdens läkare varit här med en sjuksköterska. Det var intressant att prata med dem. De som arbetar med att hjälpa svårt sjuka eller färdigbehandlade med viss medicinsk behov är mycket empatiska. Jag blir också lite sentimental och tänker tillbaka på lungavdelningen. Person sigill i hjärtat. Kallade till specialuppdrag, att vårda människor som har det svårt. Jag hade mycket roligt den tid jag var där, sammanlagt många många månader.
För mig är tillvaron en Saga, med fram- och baksidor. Kanske är vi människor som schackpjäser eller spelkort. En del med högre kontakter och en del mycket jordbundna. Ibland känns lungsjukdomen som ett straff. En karma för att jag undvikit att göra min samhällsplikt. Jag arbetade mellan 21 och 31 års ålder och mest på dagis, men det blev sällan ansvarstagande på sikt. Jag hade behov av att vara kreativ. När jag hade fått ihop en del pengar åkte jag till Israel med en vän. Jag har studerat en del på universitetet och varit hemma med mina barn, och det var viktigt. Men jag borde ha hjälpt mig själv på 70-talet med att hitta en bra utbildning. Konstigt nog var det som om allt verkade jobbigt och dessutom tråkigt. Så ska man undvika att tänka, men det var 70-tal då. Trenden var ut på landet och gör det mesta själv.
Jag ville bli en sagodrottning. Och jag har varit med om en del äventyr, t.ex. Snövit och Askungen. Men ska det sluta såhär? Mycket mager, krokig och spretig. Mer lik Gollum än Galandriel. Hur kunde mina sagor ta den vändningen? Det finns risker med allt, de som struntat i sagorna har klarat sig bra. Mina lungor måste bli bättre. Någonstans inom mig gråter jag för allt det ogjorda, men barnen är ändå oerhört mycket viktigare.
Jag är ställd av den väg samhället tagit. Det yttre i kubik. Alla elektroniska små hjälpmedel tar mycket energi. Alla dessa tävlingar - är de roliga? Vad vilja? Chockad som jag är av ytligheten som spridts överallt så gör jag helst det andra - måla långsamt. Läsa.
Min övertygelse är att trauman som sker kan skapa sjukdom. Dessutom finns så mycket onaturliga ämnen i maten. Klumpförebyggande med cyanid(?), kvicksilver som folk fortfarande har i munnen. En del klarar det bra, men i positiv bemärkelse - att försöka ge energi till den egna naturen. I tusentals år har patriarkat strävat bort från naturlighet. Kvinnan behöver sin natur. Vatten, dofter, stenar, musik, särskild mat.
/Telefonmamman.
Mamma: Torsdag 8/3.
"Gud är död" - vad är det för budskap? Glatt?
/Telefonmamman.
Mamma: Onsdag 7/3.
Jan Nygren som ny socialdemokratisk ledare hade varit toppen.
Jag har 39 graders feber, och nu ställer hemsjukvården upp till 100 %. Dietisten som jag ringde igår var här en timme idag. När han kom tillbaka till Hellquarters pratade han med läkaren så hon kommer hit på fredag, och en sjuksköterska kommer hit ikväll och tar blodprov. Sedan ringde arbetsterapeuten och ville komma med en badstol.
Jag börjar tro på karma och reinkarnation som en självklarhet. Från nyheterna idag: en muslimsk kvinna anvisades en kockutbildning. På introduktionen sade ledaren att man absolut måste provsmaka fläskkött. Att ha allergier är okej, då slipper man provsmaka. Kvinnan gick tillbaka till Arbetsförmedlingen, men de höll med. Det var ett krav att kunna provsmaka fläskkött. Eftersom hon förlorade inkomst och en utbildning lade hon in ärendet hos DO. Det skedde en förlikning och hon fick 60 000 kr i skadestånd. En sakkunnig man från universitetet i Stockholm tyckte att det var ett udda fall och knappast diskriminering och ett för högt skadeståndsbelopp. Varför är det så laddat att vägra äta fläskkött? På ett annat program sade någon att människor är mycket rädda att äta sådant som går utanför som kan göra att man förlorar social position. Hälsokostexperter har sagt till mig att griskött är sämre föda än fågel, fisk, vilt och nötkött i den ordningen. Det sägs att grisar saknar svettkörtlar och att köttet är salt och innehåller restprodukter.
/Telefonmamman.
Mamma: Tisdag 6/3.
P4:s förändring av Karlavagnen är skandalös och samma dag som hallåorna försvinner från SVT. När jag lyssnade på Karlavagnen förut slapp jag höra framgångsrika dryga människor som tycker sig vara bäst. Nu verkar det som att de har tagit över Karlvagnen, både programledarna och de som ringer in. De har ju all plats ändå!
/Telefonmamman.
Mamma: Måndag 5/3.
Intressant poesi på radio; unga på rim. Stämmer bra med min känsla. Bröder är de vi delar vårt bröd med.
/Telefonmamman.
Mamma: Lördag 3/3.
På 70-talet fanns det personligheter. De var grandiosa, hade hybris, de tyckte de ägde svaren på det viktiga. Man pratade otroligt mycket psykologi och hade rätt att säga vad som helst. Sanningen i psykologisk form. Vissa ord som yttrades låter jag falla till marken som orimliga i en kultur värd namnet. Offentliga personer som representerar det där 70-talet är t.ex. Marie-Louise nuvarande Ekman och Susanne Osten.
Det finns ondska där man minst trodde, kanske. Personer jag har haft förtroende för, litat på, visar sig vara mycket opålitliga. På 70-talet visste jag att jag egentligen orkade 2 timmar per dag på ett tråkigt kontorsjobb.
Läser i tidningen att sjuksköterskebrist är ett globalt problem. Tusentals läkare från Filippinerna har omskolats till sjuksköterskor för att emigrera till USA. I Europa 2020 kommer det att saknas en miljon hälso- och sjukvårdsarbetare. De har för låg lön.
Hade 39 graders febert idag. Om jag får tråkigt kan jag åka uppåt och neråt i sängen.
Det där med tje-ljud och främre sche-ljud som byts ut kommer från Norge sade Skavlan.
Den person som har gjort Torsten Flincks låt i Melodifestivalen är Ted Ström, och han har gjort en låt som tom jag skulle tycka om som nationalsång.
/Telefonmamman.
Mamma: Kväll fredag 2/3.
En kvällstidningsjournalist skrev att Ranelids låt Mirakel är den enda han kommer ihåg. Jag minns också Christer och Lottas Don't let me down därför att refrängen är kopierad från Beatleslåten Don't let me down. Får man göra så?
Idag mäts film i pengar. När tänkte Ingemar Bergman på kassaklirr?
/Telefonmamman.
Mamma: Fredag 2/3.
Jag fick upp Proviva Mango från köket. Den var himmelsk, men de tog slut. Barnen handlade flera åt mig, och jag drack en om dagen. Min väninna Y hade med sig en Läkerolask till mig med smak Samba. En speciell salt bismak som var enormt god. Sedan var det fler som servade mig med dessa läkerolaskar, och det hände att jag åt tre på en dag. Prästen köpte en pepparkaka åt mig i sjukhuskafeterian, och den var så god att jag rekomenderade den till personalen (saknar dem, personalen alltså). Y köpte sedan en burk Annas pepparkakor som jag åt i tid och otid. Jag blev till sist också besatt att te, och ville ha te och sockerbitar mitt i natten.
På något sätt fanns det en turordning, min smaklust förändrades. Började med sött, och slutade med beskt. En dag tänkte jag på dessa olika smaker. Sött (piggelinglass) är jord i kinesisk medicin. Organen som hör ihop med jord är mage och mjälte. Surt (Proviva Mango) är träd och dess organ är lever och galla. Salt (Läkerol Samba) är vatten och dess organ är njurar och urinblåsa. Starkt (pepparkakor) är metall och organen är lungor och tjocktarm. Bittert (te) är eld i kinesisk medicin, och organen är hjärta och tunntarm. Det finns också särskild psykologi kopplad till organen och elementen.
Familjer åker till Storbritannien på sportlovet för att ungarna ska kolla ligamatcher. Vem bestämmer samhällets prioriteringar? Personer som har råd har självklart rätt att göra vad de vill för pengarna, men inkomstklyftorna ökar. Vem bestämmer över konsumtionen?
/Telefonmamman.
Mamma: Torsdag 1/3.
Idag står i tidningen att en VD i näringslivet tjänar lika mycket på ett år som en industriarbetare gör under hela sitt liv. Inkomstskillnaderna minskade från 70-talet till 80-talet. En toppdirektör tjänade 1952 mer än 25 industriarbetare tillsammans. 1980 var det 10 industriarbetare. Tjeckien och Slovakien har högre jämlikhet i lön än Sverige. Dessutom har sjuka och arbetslösa fått det sämre. De fattigaste i Sverige har blivit 8,6 % fattigare, i pengar 567 kr i månaden. Den rikaste tiondelen har blivit 13,5 % rikare, och det är 4483 kr i månaden (jag tror de har räknat de sex senaste åren).
Y förklarade för mig att när jag har stormöte hemma ska jag vara i norr. Om jag är i söder och de andra i norr vinner de. Självklart var det så i tisdags, min säng står i söderläge och de andra satt i halvcirkel mot norr. Jag får ta till Feng Shui för att klara detta. Y ska bjuda mig på rödvin. Det var mycket länge sedan jag drack det sist.
Den alternativa kunskapen om människans hälsa är väldigt motarbetad. Jag tror det har med läkemedelsindustrin att göra.
/Telefonmamman.
Mamma: Onsdag 29/2.
I vårt land är civilkuraget så vagt och veligt att maktens representanter har försökt att lagstifta om det. Man skulle alltså vara en lagbrytare om man inte visar civilkurage, och då blir ursprungsbetydelsen väldigt grumlig.
/Telefonmamman.
Mamma: Tisdag 28/2.
Av överkrav och stress kan känsliga människor tappa balansen. Sista nyheten jag hörde igårkväll var att pensionärer känner sig hunsade och illa behandlade av hemtjänsten (eller var det en dröm?). I morse hörde jag att autism sätts i samband med bl.a. miljögifter som flamskyddsmedel. Om ett barn inte får använda sin syn under första året kan de bli blinda. Och jag tänker såhär; det kan finnas fler sinnen än våra fem vanligaste. Det kan finnas ett sjätte och kanske sjunde sinne, och om vi inte använder det så tillbakabildas det.
Kl 9 i morse kom fem personer hit för att diskutera hur tre olika "inrättningar" bäst ska ta hand om mig. Som vanligt kändes det som en domstol, och jag försvarade mig. En psykolog är vänlig och ambitiös och gjorde för en månad sedan ett schema som sedan fick ödestigna konsekvenser. Bl.a. förlorade jag 14 timmar hemvård i veckan och istället betalar jag ungefär motsvarande tid från hemservice, som gör ungefär samma sak. Medan grundproblemet är kvar. Schemat fungerar alltså inte, trots att jag betalar. Men det här schemat går också vidare till den person som ska besluta om jag ska ha personlig assistent, och det blir avslag. Och det är klart, tror han att det här schemat fungerar så behöver jag inte det.
/Telefonmamman.
Mamma: Måndag 27/2.
Karlavagnen i P4 vardagkvällar vid 22-tiden har haft plats för både djup och bredd. Hur producenterna har tänkt när de insiktsfulla och intressanta programledarna tvingas sluta kan man undra.
Häromdagen upptäckte jag att kommunens biståndshandläggare medverkat till att den hemservice jag köper lagts in i hemvårdens schema. De timmar jag köper med RUT-avdrag, sk tillägstjänst, ersätter då vad hemvården gör gratis. Jag vill själv bestämma vad de timmar jag betalar ska användas till. Jag blir upprörd och arg.
Några månader har jag prenumererat på Kombilotteriet för att det är Folkrörelsernas. Men jag har för lite klirr i kassan för det. När jag ringde för att säga upp prenumerationen pratade jag om att Folkrörelserna skulle vända upp och ner på landets administration. Hon höll med om det och önskade mig varmt lycka till med de sista dragningarna.
Tänk om denna låt varit med i Melodifestivalen?
Personalen på Lung/gastroavdelningen där jag ”bott” ett år av två, och mest det senaste, måste ha en själslig karma ihop. Kanske arbetade de som läkare, sjuksköterskor och medhjälpare på fältsjukhus i något krig och nu återfötts i en ”själscirkel” för att fortsätta sin gemensamma historia och sitt kall. För mig är det en både rimlig och trolig sanning (och rolig). De är nästan övernaturligt samspelta, mogna, empatiska och generösa med bl.a. humor.
Skryt och skvaller är destruktivt och iallafall negativt. När jag märker att snaran ”runt min hals” dras åt får jag bli mer tolerant och kravlös. Det är svårt att förstå hur ovilliga en del är att ge mig stöd och hjälp. Så vad handlar det om? Jag ska försöka ta reda på det, men då måste jag sluta skvallra och skryta. Det mest smarta jag kan säga idag (skryt?) är: förtryck av personligt uttryck. Jag tror att orsaken till att jag på något sätt blir förtryckt av en del personer är att jag har ett ”alltför” personligt uttryck. I morse sade jag till en person i min ålder (skvaller?) att jag blir lös i magen av te. Då sade hon ”nej, det stoppar. Te och skorpor stoppar diarré. Mjölk är lösande.” Jag ville ha varm mjölk i stället för te. Detta otroliga att berövas rätten att ha rätt om sin egen kropp och sina sinnen!
Samhället, dvs. kommunen vill lösa mitt problem med att vägra äta frysta färdiga Findusrätter. Jag tycker de är nästan äckliga. Broccoligratäng är okej. De har en slags halvparaniod grundidé att människor alltid vill ha mer än de har rätt till, och detta kan de dessutom diagnostisera.
Thomas Quick hette en psykotisk man som under stark medicinering och manipulering erkände och fälldes för åtta mord. Att han erkänt ca 33 mord sammanlagt lämnades utan värdering i sig. Nu frias han under sitt rätta namn från det ena fallet efter det andra. Hans försvarsadvokat i de flesta av de gamla rättegångarna gjorde ett mycket dåligt jobb. Kan han behålla sin legitimation? Han deltar i maktens centrum.
En individ har ett mörkt instängt rum i sitt psyke. I ett hörn av det källarlika rummet finns en grå gestalt med tung energi. Det dolda rummet är platsen i det undermedvetna, där vi låser in det vi vill gömma för oss själva. För mig var Skuggan, så kallas den tunga grå energin, mitt självförakt. Varje gång mamma trakasserade och diskriminerade mig lät jag det rinna av. Jag kunde tom tänka på att det kanske låg något i det. Men huvudnumret var att stå fri, opåverkad. Egentligen är det något oerhört stort att efter 40 års intresse av psykoanalys äntligen få se sin skugga. CG Jung ”fann” Skuggan och satte namn på den. Skuggan är det vi minst önskar vara och vi projicerar ofta våra dåliga sidor på andra. Min skugga var det Självförakt jag byggt upp i hemlighet pga de extrema förhållanden jag växte upp under. Jag genom vår mamma tidigt, att hon ljög och att hon var oärlig med pengar. Jag behöll något slags yttre lugn genom att gömma mitt självförakt.
/Telefonmamman.
Mamma: Söndag 26/2.
Den intellektuella presenterar en alternativ världsbild, sade någon morse på P1. Jag hängde kvar på ettan för att få mer till livs om kulturdebatt. Plötsligt hörde jag min yngste bror (eller nästan, han är tvilling). Han uttalade sig om storbanker. Så är det just nu, han är med i TV och på radio, han deltar i kulturdebatten fast den ekonomiskt-politiska, och förmedlar bilden av storbankerna som typ giriga vargar (han kan också bevisa att han har rätt). En annan av mina bröder var med en kort stund på TV4-nyheterna och ger en bild av Försäkringskassan. Han menar att tjänstemännen gör vad de kan, men att det är fel på reglerna.
I morse kom ett medicinskt inslag på nyheterna om en magsårsmedicin som man ger dels för abort och dels för att skynda på förlossning. Den här medicinen kan ge störtblödning samt skador på livmoder och baby. I USA är det ett uppmärksammat problem och förbjudet att ges på det sättet.
Min alternativa världsbild är annorlunda, jag tror t.ex. på de forntida naturfolkens förmåga att hela obalanser i själ och kropp, vilket botar fysiska sjukdomar. Jag tror på att det finns flera dimensioner och att man kan uppleva UFO:s.
Gamla myter och gudasagor har en verklighet i sig. Ifall man någon gång får en aning utan sådant som går utanför naturlagarna kan man bli väldigt rädd. En gång blev jag spådd av en skicklig och tuff spåkvinna, att när jag öppnat alla dörrar bakåt och verkligen förstått hur illa det varit skulle jag finna den röda tråden genom erfarenheterna och kunna föreläsa om det. Och då skulle jag bli frisk, iallafall helad.
Jag har fått en bönebok ur Psaltaren av prästen jag känner. Ett enormt motstånd har jag mot Gamla Testamentet, och det beror till stor del på att jag hade en självutnämnd terapeut som starkt påverkade mitt tänkande på 70-talet. Han ogillade judarnas sionism. En dag när jag kände att ångesten låg på lur tog jag dels Räddningsdroppar/Blomsterterapi, dels satte jag på seriös musik, och dels läste jag motvilligt en bön ur böneboken och efteråt kom en lättnad.
Och nu gick precis en repris av Plånboken med min bror. Herre Gud, han är ju överallt.
/Telefonmamman.
Mamma: Tisdag 3/1.
Häromdagen var det en jordbävning på 7,8 utanför Japan. Det nämndes bara två gånger på nyheterna. Det är mycket intressant att det fortfarande rör sig i havsbotten runt Japan.
När man ser gamla filmer upptäcker man snart att kvinnor är ensidigt gestaltade, precis som männen är det. Kanske känner männen sig fångade i sina yrkesroller och identiteter i dagens samhälle? De långhåriga hippiemännen var sannerligen annorlunda, men många fastnade i missbruk. Det var där New Age började i protest- och hippierörelsens fall. New Age är i sin bästa karaktär för fred, samarbete och hälsa. Den siktar både på inre och yttre miljö. Filmen The Secret får dock en negativ eftersmak som man senare kan identifiera som ytlig materialism.
Är Olga Kharitidi och hennes beskrivning av mystisk schamanism från främre orienten och Sibirien New Age? Eller är det egentligen istället mycket gamla företeelser? Det känns som om bara i dess tradition kan New Age visa vägen framåt. Healing existerar och det är en gåva; ingen kan ta patent på den. Man måste ställa sig nya frågor. Är det ständig tillväxt vi ska fokusera på, eller vad vi vill i samhället? Jag tror att mannen har fått ut så enormt mycket mer av ett gemensamt varande än den moderna kvinnan.
Det inre helande jag varit med om har eskalerat det senaste året. Den emotionella delen utvecklas. Att 'bara vara', t.ex. tillsammans med mina döttrar ger andra perspektiv. Jag ser miljön nu när jag ser filmer. Kanske ett tecken på att intellektet lämnar plats åt andra intryck. Att tycka om, att gilla. Jag är släkt med Kritikern, tycker om att kritisera. Men jag har insett att man till sist växer ihop med dem/det man kritiserat länge.
En kamrat till min syster sade en gång till henne: ”Jag var avundsjuk på dig, för ni hade så mycket kärlek hemma hos dig”. Min syster blev ett stort frågetecken: ”Hade vi?!” ”Ja, er syster kramade och pussade er jämt.” blev svaret. Det gjorde alltså inte våra föräldrar, men det var fler som inte fick sina föräldrars kramar och pussar i höghuslandet på 60-talet.
Ingenting tvingar mig ut längre. Jag behöver inte dela plats med andra i ett blåsigt och regnigt Sverige. ”Respekten för människor är noll” säger före detta kriminell när det gäller morden i Malmö.
Jag hade den stora förmånen att lära känna min farmor och farfar, födda runt sekelskiftet. De var underbara och lärde mig massor. De kunde göra mig glad!
/Telefonmamman.
