Mamma: Måndag 27/6
Lugn dag. Döttrarna sammanstrålade här, båda har mobilproblem nu. Vårt sjukhus (tom denna avdelning med plats för två specialiteter?) har anmält sig själv via Lex Maria. En 91-åring hade haft magcancer som inte upptäckts i tid.
Jag funderar ibland på hur mycket skada respektive hur mycket nytta ett läkemedel med seriösa biverkningar gör. Idag var syresättningen okej, ända till 94 %. Feber 38. Jag behöver en Dr House. Sockret låg på 11,7 på kvällen.
Jag kom idag att tänka på engelsmän i kriget mot Hitlertyskland. Soldater med småbarn eller modiga personer som verkade inom motståndet i Frankrike t.ex. Vad får människor att acceptera sådana risker för mänsklighetens skull? Civilkurage i mycket högstående form. Jag letar efter den i Sverige idag.
Sköterskorna på avdelningen skojar. De har åsikter och förstås insikter eftersom de är medkännande och har erfarenheter av att se andra lida. Det finns ett djup hos dem – inga spår av den psykopatiska ytligheten, ändå är de inte direkt akademiska i den intellektuella varianten. Men ändå så kloka. Kanske tillhör jag samma ”kategori”? Insikt genom upplevelser i första hand. Jag tror att de också läser ganska mycket böcker. I Stockholm lär 50 % av vårdtagande vuxna gå till alternativa behandlingar. De flesta som gör det är medelålders kvinnor med vårdyrken.
Jag är ledsen över att jag har så högt blodsocker denna kväll. Men man gör inget åt det här förrän det är över 15, i längden är det inte bra. Det är ett vackert ljus över stadens södra delar kl 22. Jag lyssnar på Karlavagnen P4 och den hesa Stina Wolter. 'Barn av vår tid' – en diskussion om hur man formas.
Jag sitter ju fast i väggen, och ibland blir jag så kissnödig att jag måste kissa stående i en kräkpåse. Personalen verkar förvånad över att det fungerar, men jag tror att naturfolk som bodde i hyddor kanske kissade på det sättet. Det är så enkelt, och de allra flesta i personalen har accepterat det.
