Mamma: Fredag 2/12.

Psykopater är som ett svart djur; ligger under jordytan och frustar. Han frustar när han hör om andras lycka. Han känner ingenting. Men han frustar när han förstår att andra känner, har känslor för varandra, upplever hemtrivsel med nakna fötter mot trägolv, så enkelt bara. Närvaro. 

Det är intressant med större perspektiv än psykologi. Tillvaron blir liksom sagor ur verkligheten. T.ex har jag hört att psykopater har problem med sin karma, de lär sig inte vad de ska mellan inkarnationerna. Västerländska medier menar att vi utbildar oss mellan våra liv. 

Den sociala delen av mig, den mer handlingskraftiga sidan, skrämmer mig. Min egen mamma var som ett rovdjur, anföll och högg levande, sina egna barn också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0